M: Ge oss en ny vapenlag (Artikel NA 11 nov 2016)


 

Vi har i Sverige idag en restriktiv vapenlagstiftning som ställer stora krav på den som skaffar vapenlicens. Samtidigt har vi en av Europas mest omfattande utbildningar för att få köpa och använda vapen. Det ställs både krav på behovet av vapen styrks och säker vapenförvaring vid ansökan om vapenlicens. De vapen som används vid brott är nästan enbart illegala vapen, därför är det att motarbeta och förhindra spridning av illegala vapen som bör prioriteras av polisen och inte onödig byråkratisk handläggning för vapenlicenser för skyttar och jägare.

Polisens arbete med att sköta handläggningen av vapenlicenser behöver ses över och effektiviseras. Vi föreslår i en motion till Riksdagen att regelverket och hanteringen av vapenlicenser ses över och att en viltmyndighet inrättas som ansvarar för vapenlicenser. Den nya myndigheten som får ansvar för vapenlicenser ska kunna rekrytera kunnig personal som hanterar lagstiftning och handläggning. Vi anser att en månad ska vara maxtid för att få besked om vapenlicens och att ett ansökningsförfarande till stora delar ska kunna skötas digitalt.

Jaktvapen bör även få användas på tävling eftersom det underlättar och uppmuntrar för jägare att utvecklas till skickliga skyttar. Säker vapenförvaring bör också kunna vara i annans eller ett andra boende. Vidare anser vi att man behöver se över hur man ska kunna ha ett enklare regelverk för att kunna låna vapen av varandra. Godkända och legitimerade vapenhandlare bör kunna lämna ut vapenlicenser direkt när det bara sker byte vapen i samma vapenklass eller inom vapengarderoben.

En översyn bör göras om hur ansvariga myndigheter snabbare ska kunna uppdatera aktuella vapenlistor. Vi ser idag hur nya vapen i snabb takt kommer in på marknaden och då måste politiken och ansvariga myndigheter kunna följa med i tempot.

Jägare och skyttar som idag vill resa och kunna jaga eller tävla inom EU upplever idag svårigheter att kunna ta med sitt vapen över gränserna. Regeringen bör därför se över och underlätta för jägare och skyttar med godkända vapenpass att kunna resa inom EU.

Det finns mycket som behöver reformeras på vapenområdet, vi hoppas nu att riksdagen och regeringen nogsamt läser vår motion och tar till sig de förslag vi lagt till förbättringar.

Lotta OIsson Riksdagsledamot (m) Örebro Län

Sten Bergheden  Riksdagsledamot (m) Skaraborg

 

 

Bemanning av försvaret och medlemskap i NATO


  

För oss moderater har framväxten av yrkesförsvaret varit viktigt och möjliggjort att idag ha det mest professionella försvar vi någonsin haft. Vi har välutbildade soldater i alla olika vapenslag och en stor del av utrustningen är toppmodern. Vi har ett hemvärn där medelåldern sjunkit och kompetensen ökat. Hemvärnet är idag också fullbemannat.

 

Dock finns det utmaningar, vi ser i en orolig värld, med ett försämrat säkerhetsläge, att vi inte har tillräckligt med sökande till vårt yrkesförsvar. Det professionella yrket som soldat är här för att stanna, men vi behöver komplettera med fler. För att säkra att vi får tillräckligt många grundutbildade, är vi moderater därför villiga att väcka den sovande värnplikten. Då den allmänna värnplikten avskaffades 2010, gjorde den sittande Alliansregeringen just så, vi lät allmän värnplikt sova.

 

Nu har utredningen ”En robust personalförsörjning av det militära försvaret”, överlämnats till regeringen. Här föreslås från utredaren att regeringen redan första kvartalet 2017, beslutar att totalförsvarspliktiga kvinnor och män ska vara skyldiga att genomgå mönstring och fullfölja värnplikt.

 

Att väcka allmän värnplikt är inget som kan ersätta de professionella soldaterna och rekryteringen av dem. Tvärtom vi behöver både arbeta med att göra jobbet som soldat mera attraktivt och att ha en bra personalpolitik för den nyckelkompetens som de professionellt utbildade soldaterna utgör.

 

Det är heller ingen uppfostringsskola det kommer att handla om, vilket vissa debattörer verkar tro. Att utbilda soldater handlar om att utbilda professionella kvinnor och män har som syfte att skydda och bevara Sveriges oberoende och suveränitet.

Det handlar inte om att lära sig bädda sängen och lära sig vara hemifrån, det ingår i föräldrarnas uppfostringsuppdrag.

 

Nu ska utredningen ut på bred remissrunda och landar sedan beslutet i att åter ta värnplikten i bruk så avser förslaget i utredningen att det sker redan nästa år. För oss moderater handlar politik om att se och lösa de olika samhällsutmaningar som finns. Då måste man också vara öppen för att söka lösningar på de problem som finns. För oss som tror både på frihet och ansvar är det nu ansvar som gäller. Dessutom behöver vi komplettera vårt eget försvar med ett medlemskap i NATO. En ansvarsfull politik behövs för att bevara vårt lands frihet.

 

Lotta Olsson (m)

Riksdagsledamot

Försvarsutskottet

 

 

 

 

 

Jämställdhet är en grundpelare vi ska värna om (NA 26 maj 2016)


Moderaterna har haft sitt årliga Sverigemöte i Malmö, ett möte där moderater från hela landet träffats. Moderatkvinnorna anordnade där ett seminarium med titeln; ”Är jämställdheten i Sverige hotad”. Syftet med det välbesökt seminariet var att väcka debatt. En ögonöppnare för oss alla, att jämställdhet är något vi måste stå upp för och försvara, inte något vi kan ta för självklart, på samma sätt som vår demokrati och vår yttrandefrihet.

Sverige är som ett av världens mest jämställda länder, ett land vi ska vara stolta över. Jämställdheten är också något som tjänat oss väl ekonomiskt, vi ser att andelen kvinnor i befolkningen som arbetar är högre än i nästan alla länder. Något vi som land haft en stor ekonomisk nytta av, att kvinnor arbetar så mycket utanför hemmet som svenska kvinnor gör, är en av hörnpelarna för den starka svenska ekonomin. Det innebär också att andelen kvinnor som har god egen ekonomi är högre än i länder där kvinnor har lägre deltagande på arbetsmarknaden. Men hur är det egentligen, går utvecklingen framåt eller går det bakåt i Sverige idag.

Kommer andelen av de svenska kvinnorna som är självförsörjande i framtiden att vara lika hög. Det är mycket beroende av hur bra vi lyckas integrera nya svenska kvinnor på arbetsmarknaden. Det bör vara lika självklart att man som kvinna har arbete och egenförsörjning, vare sig man är född i Sverige eller inte.

Det finns flera svarta moln på den annars rätt ljusblå jämställdhetshimlen. Det är inte en bra utveckling i ett land där kvinnor och män självklart kunnat bada i samma badhus, på samma tider utan att det lett till problem, att vi nu ska skilja på badtider för de båda könen. Det är mera rimligt att den man som har problem med att respektera kvinnor i badhuset eller på våra badplatser, helt enkelt får stanna hemma.

Vi ska heller inte ha ett samhälle där kvinnor ska behöva uppmanas att inte gå ut själva på kvällarna. Kvinnor ska inte betala priset för ett oacceptabelt manligt uppträdande hos enskilda män. Vi måste vara tydliga, det är inte kvinnors liv som ska inskränkas utan tvärtom de män som har problem att respektera kvinnor.

Vi ska ha ett samhälle som går framåt och utvecklas. Inte ett samhälle som går tillbaka till skamkultur, där kvinnor skuldbeläggs för handlingar utförda av enskilda män. Vi behöver en debatt om hur alla goda krafter verkar för att vi får en fortsatt utveckling av Sverige, som ett av världens mest jämställda länder.

Jämställdheten har varit och är en av grundpelarna för att vi idag är en av världens bästa välfärdsstater. Det är något vi ska värna och skydda. Kvinnor och män ska samarbeta, istället för att motarbeta varandra. Bara genom att fortsätta den utvecklingen fortsätter vi att utveckla samhället.

Lotta Olsson

Riksdagsledamot (m)

Moderatkvinnornas Styrelse

Anneli Bremvehl

Karlskoga Kommunfullmäktige

Länskvinnoansvarig Moderatkvinnorna Örebro Län

Värdlandsavtalet innebär egentligen inget nytt; NA 30 mars


Hotbilden mot Sverige är idag allvarligare än på mycket länge. Det är då viktigt att förstärka det egna försvaret och att söka samarbete med försvarsalliansen Nato. Något Allianspartierna står bakom men något regeringen tyvärr inte förstår vikten av.

Vänsterpartiets företrädare på alla nivåer ondgör sig över att Sverige skriver på ett avtal med Nato, det så kallade värdlandsavtalet, en proposition som nu lämnats till Riksdagen. Ett avtal som innebär att Sverige kan tillåta Natostyrkor att använda svensk mark i händelse av en konflikt i vårt närområde, utöver att avtalet även förenklar genomförandet av övningar i fredstid.

Detta är ett avtal som sex partier i Riksdagen står bakom, då det är bara Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som reserverar sig mot avtalet. Avtalet bygger dessutom på frivillighet. Sverige måste ge sitt medgivande för all Natoaktivitet på svenskt territorium.

Det är inte någon ny politik egentligen i detta. Sverige övar försvar av vårt territorium redan idag med både Norge och Danmark som är Natoländer. Vi samövar sedan flera år redan med våra andra Natogrannar. Dessutom har vi samarbete med Finland som är vår nära granne och precis som Sverige står utanför Nato idag.

Detta är viktiga övningar och det är viktigt att vi i fredstid får överenskommelser på plats, så att vi i händelse av konflikt solidariskt kan ge och ta emot militär hjälp. Det är så man undviker konflikter och säkrar sin förmåga att försvara sitt lands territorium, man förbereder i fredstid för att vara beredd i händelse av konflikt.

Det förekommer också felaktiga påståenden att ett värdlandsavtal skulle kunna innebära att kärnvapen placeras på svenskt territorium, vilket är en myt. På samma sätt är det en myt att värdlandsavtalet innebär att Natobaser kommer att placeras i Sverige trots att vi inte är Natomedlemmar.

Detta handlar på inget sätt om krigshets som vänsterpartiet vill hävda, detta handlar om att vara tydlig. Varje land som vill hävda sin självständighet och stå upp för sitt demokratiska samhälle måste också tydligt visa att man kommer att försvara sig vid händelse av angrepp. Det finns tyvärr inte något annat sätt att stå upp för sitt lands självständighet, om inte omvärlden respekterar sina grannars demokrati och självständighet.

Vi levde alla i tron att välden gick emot avspänning i världen och att vi skulle slippa lägga stor resurser på vapen och försvar. Efter Rysslands annektering av Krim förändrades den världsbilden, en del av ett självständigt Ukraina har ockuperats av ett grannland med militära insatser. Vi ser också de cyberangrepp mot det fria ordet och den fria pressen som förekommit den sista veckan som ytterst oroande. Vi lever inte längre i en fredlig värld.

Det är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som lever kvar i en förlegad syn på omvärlden. En naiv syn som innebär att man litar mer på dem som säger att det är provocerande för omvärlden att kunna försvara sig, än att omvärlden faktiskt är aggressiv då den intar sina grannländers territorium.

Hans Wallmark (m)
Försvarpolitisk Talesperson

Lotta Olsson
Riksdagsledamot (m)
Försvarsutskottet

Förslaget till ny storregion slår hårt mot Örebro län NA 18 mars


(S)-regeringens förslag om nya storregioner är riktigt dåligt för Örebro län. Värmland, som är så strategiskt viktigt för Örebro Län fattas i förslaget. Ett regionförslag utan Värmland försämrar för sjukvården, det försvårar för järnvägen och det riskerar både statliga jobb och sjukvårdsjobb
I onsdags presenterade (S)- och (Mp)-regeringens utredare förslaget till nya storregioner. Örebro ska, enligt förslaget, bilda storregion tillsammans med Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Sörmland och Uppsala län. I diskussionerna har det sagts att större regioner skulle underlätta för sjukvården, arbetsmarknaden och för kommunikationerna. För oss i Örebro innebär förslaget istället försämringar på alla de tre områdena.
För sjukvården innebär det en mycket kraftig försämring. Örebro samarbetar sedan länge intensivt med Värmland inom ramen för Uppsala- Örebro sjukvårdsregion. Värmlänningarna köper mycket sjukvård både från Karlskoga lasarett och från USÖ, Universitetssjukhuset, i Örebro. För Karlskoga handlar det om sjukvård för ca 75 milj kronor och därmed en viktig del av underlaget för sjukhuset, inte minst för rollen som akutsjukhus. För USÖ handlar det om högspecialiserad sjukvård för närmare 200 milj kronor. Det är en absolut nödvändig del för att klara uppdraget som högspecialiserat sjukhus, en roll som är ett krav för att bära läkarutbildning och status som universitetssjukhus. Förslaget innebär att Värmland i stället skulle höra till Västra Götalands sjukvårdsregion och att de värmländska patienter som behöver högspecialiserad sjukvård får åka till Göteborg i stället för Örebro. Möjligheterna att utveckla USÖ, ja till och med behålla nuvarande situation, skulle försämras mycket kraftigt om det (S)- märkta förslaget går igenom.
Ett annat mycket viktigt projekt för vårt län är förbättrad järnväg och snabbtåg mellan Stockholm och Oslo, där spåren går direkt från Örebro mot Karlskoga , Kristinehamn och Karlstad. Det skulle göra resorna väldigt mycket snabbare och knyta ihop Västerås, Örebro och Karlstad till en gemensam arbetsmarknad. Med en gemensam region från Västmanland, över Örebro och med Värmland hade vi alla haft ett starkt gemensamt intresse av nya spår och nya tåg. Med det nya förslaget till storregioner blir det i stället två regioner efter stråket, och det blir regioner där fokus inte kommer att ligga efter sträckan Stockholm-Oslo. För Svealandsregionen blir det viktigare med både Dalabanan och trafiken norrut och för Västra Götaland är trafiken Oslo-Göteborg betydligt viktigare än trafiken Oslo-Stockholm.
Även för möjligheten att behålla och få statliga jobb till Örebro är (S)-förslaget dåligt. Örebro lär inte bli regionhuvudstad med stark länsstyrelse när man ligger i utkanten av den nya storregionen. Den nya regionpolis-organisationen slås sönder och Örebros roll som huvudort riskeras. Örebro blir en utkantsstad i regionen där det blir avsevärt svårare att få nya förvaltningsuppdrag och jobb i både statlig och regional förvaltning.
Samtidigt blir den nya storregionen väldigt stor, med 64 ingående kommuner. Det blir långt mellan väljare och valda och långt mellan vårdens medarbetare och deras ledning. Det blir både en demokratisk utmaning och en utmaning att klara en av de viktigaste uppgifterna för sjukvården, bättre vård för sjuka äldre. Det kräver nämligen ett förbättrat samarbete mellan regionens sjukvård och kommunernas äldreomsorg, vilket inte underlättas med 64 ingående kommuner.
När ledande företrädare för länet med de (S)-märkta styrelseordförandena i både Örebro, Regionen och Karlskoga i spetsen skriver att förslaget är ”en bra utgångspunkt för vidare diskussion.” blir vi upprörda och provocerade. Bryr de sig inte om effekterna för trafiken, jobben och sjukvården? Vi moderater vill i stället utveckla länet, jobben och sjukvården med USÖ i spetsen. Därför säger vi nej till den föreslagna storregionen.
Lotta Olsson, riksdagsledamot Örebro Län (M)
Maria Haglund, oppositionsråd Örebro kommun (M)
Ola Karlsson, oppositionsråd Region Örebro län (M)
Katarina Tolgfors, oppositionsråd Region Örebro län (M)

Socialdemokraterna orkar inte med skolan NA 13 mars


 

I 527 dagar har nu Stefan Löfven och Socialdemokraterna haft regeringsmakten. I helgen träffas socialdemokrater från hela landet under partiets kommundagar i Örebro. Det är ett parti som genom historien har satt skolan högt på sin dagordning. Men efter 527 dagar kan vi konstatera att något har hänt. I riksdagen agerar socialdemokraterna bromskloss i avgörande frågor som stärker elevernas lärande i skolan. Att S-regeringen dessutom har lämnat två väldigt tunna förslagslistor på utbildningsutskottets bort vittnar om att Socialdemokraterna inte längre orkar att ta ansvar för skolan.

Skolan står inför stora utmaningar. Statistik från Skolverket visar att våra elever inte får med sig tillräckliga kunskaper för att söka sig vidare till gymnasiet. Det oroar oss. För oss är det en självklarhet att Sverige ska vara ett starkt samhälle som håller ihop. Lika självklart är det också att Sverige ska vara ett land som byggs, och konkurrerar, med kunskap. Därför kommer vi att fortsätta att investera i elevernas lärande.

Vi har startat ett långsiktigt arbete inom Moderaterna för att fortsätta att stärka skolan – Skolinitiativet. Vårt besked till eleverna, föräldrarna, lärarna och väljarna är tydligt: vi kommer inte att spara på skolan. Istället ska vi investera i skolan och satsa på lärarna.

Det finns tyvärr alltför många exempel på lärare som, trots både ambitioner och långa arbetsdagar, inte får tiden att räcka till. De minuter som lärarna varje dag lägger på att exempelvis rapportera in närvaro, kopiera papper och att vara rastvakt summerar enligt Skolverket upp till över två timmar per dag.

Vi vill därför satsa 200 miljoner kronor per år på att införa lärarassistenter i skolan. Vi vill att lärarassistenterna ska avlasta och underlätta för lärarna att ägna mer tid tillsammans med eleverna i klassrummen.

För oss är det en självklarhet att yrkesskickliga lärare ska ha bra betalt. Vårt besked till lärarna är därför att höjningen av lärarlönerna med tre miljarder kronor ska ligga kvar. Samtidigt står vi fast vid vårt tidigare löfte om att bygga ut karriärtjänstreformen. Det innebär, jämfört med S-regeringens förslag, en ambitionshöjning för lärarnas karriärvägar.

Att införa central och nationell rättning av nationella prov är ett viktigt steg för att kunna följa kunskapsuppföljningen. Men framför allt är det viktigt för att frigöra den tid som lärarna i dag lägger på att rätta proven. Därför är vi tydliga med att de nationella proven måste rättas centralt i så stor omfattning som möjligt.

Parallellt med arbetet i Skolinitiativet fortsätter Moderaterna i riksdagen att driva på för att eleverna ska lära sig mer i skolan. Men tyvärr har Socialdemokraterna inte visat något intresse för detta. Istället agerar de bromskloss i avgörande frågor som stärker elevernas lärande.

När en riksdagsmajoritet har röstat för fler matematiktimmar i högstadiet två gånger har regeringen svarat med att förhala och förhindra det. Och när en majoritet i riksdagens kammare vill se skolstart från sex års ålder svarar regeringen med kosmetiska förändringar av förskoleklassen. Dessutom är förslagslistan från regeringen till utbildningsutskottets bord tunn.

Efter 527 dagar är det tydligt att Stefan Löfven och Socialdemokraterna inte längre orkar att axla det ansvar som krävs för att stärka elevernas lärande i skolan. Det oroar oss eftersom att vi vill att Sverige ska vara ett land som håller ihop och även i fortsättningen, byggs och konkurrerar, med kunskap. Därför fortsätter Nya Moderaterna att investera i skolan, lärarna och eleverna.

Camilla Waltersson Grönvall  Skolpolitisk talesperson (M)

Lotta Olsson Riksdagsledamot Örebro (M)

Maria Haglund Oppositionsråd Örebro kommun (M)

 

 

Jämställdhet en samhällsfråga NA 8 mars


Traditionellt betraktas jämställdhet som en kvinnofråga, en del ser det som ”en mängd rödstrumpor i vänstern som tjatar om lika lön och delat hemarbete”. Men det är mycket mer än så.

Ojämställdheten slår hårt på båda könen. Forskning visar att män dör för tidigt, pojkarna i skolan är bara ”bäst” i ämnet idrott. Bara 40 % av männen tar ut universitetsexamen och de har ett högre riskbeteende och är överrepresenterade i olyckssammanhang. Det manliga könet är också mer inblandade i våld och övergrepp, både som offer och som utövare.

Forskningen ger också ett namn på eländet som drabbar männen; den s.k. maskulinitetsnormen styr beslutsfattare, media och oss alla utifrån en vedertagen samhällsnorm. Den är också det största hindret för en utveckling på lika villkor och för en full utväxling av samhällets resurser. Det är anser vi, helt nödvändigt att släppa invant beteende och istället släppa fram alla individers företagsamhet, för utvecklingen i regionen och i Sverige.

Nuvarande regeringen satsar på den traditionella maskulina industrin, vi ser inget fel med det, varuexporten är oerhört viktig bla för vår region. Men varför vill man försvåra/stoppa tillväxten i de ”mjuka” industrierna.  Att regeringen först efter tuffa förhandlingar med allianspartierna bestämde att RUT-avdraget skulle få finnas kvar är ett tydligt exempel. Kvinnors nyföretagande ökade stadigt under förra regeringen och öppnade för anställning för unga och för de med låg utbildningsnivå. Under 2015 halverades siffrorna och har sakta vänt igen. Hur många jobb förlorade vi medan diskussionen pågick?

Värdet av tjänstesektorn måste tydligt lyftas fram. Turismens andel av Sveriges totala exportvärde har sedan 2000 stadigt ökat och fortsätter växa. Hotellövernattningar t.ex. Ökade med nästan 9 % förra året och bidrar idag med 22,5 miljarder till välfärden. Allteftersom välståndet ökar globalt, ökar också upplevelseindustrin, där kvinnors företagande har en majoritet. Alla trender pekar också på att det är den unika upplevelsen som inte kan fås genom tv, internet eller annat sätt, som är dragkraften. Visste du att redan 2012 arbetade fler inom turismen än inom bilindustrin! (Tillväxtverkets siffror)

Debatten om att kvotera in kvinnor i styrelser tycker vi också är helt onödig. Vi vet att företag med både män och kvinnor i börsnoterade globala företagsstyrelser enligt Credit Suisse har 20-25% större vinst än homogena dito (även under den ekonomiska krisen) pga. ett bredare perspektiv. I Japan har man förstått detta och det har varit samhällsekonomiskt fördelaktigt för dem.

Vi tycker det är dags att agera nu, inte minst som vi har en regering som utnämnt sig till en feministisk regering. Jämställdhetsplaner måste bli verklighet, inte minst i vår (s)-märkta region. Släpp fram och respektera alla individers företagsamhet.  Släpp invant beteende och se till framtida tillväxtmöjligheter. Män och kvinnor tillsammans kan skapa fler jobb och bättre hälsa, för alla.

Anna Danielsson, (m) Karlskoga, ersättare i regionala tillväxtnämnden

Anneli Bramvehl, Ordförande Moderatkvinnorna Örebro Län

Lotta Olsson (m) riksdagsledamot

Här får allt fler vänta längre på sjukvård, Gabriel Wikström NA 19 feb 2016


 

Välkommen till Örebro län, sjukvårdsminister Gabriel Wikström. Här har (S) styrt, själva eller tillsammans med andra, i nästan etthundra år. Det borde väl göra vårt län till socialdemokraternas skyltfönster för sjukvården. Men delar av den (S)-märkta politikens resultat gör oss bekymrade; det handlar om bland landets högsta landstingsskatt, bland landets längsta vårdköer och bland landets lägsta andel av andra vårdgivare och därmed få alternativ för både patienter och medarbetare.

Det är väntan på att få komma på läkarbesök eller få sin operation genomförd som innevånarna i vår region bekymrar sig mest över. Man är annars rätt nöjd med den vård och behandling man får då man väl når sjukvården, både vad avser kvalitet och bemötande, men väntan kan vara lång, besvärlig och dessutom ge negativa komplikationer.

Kömiljarden till sjukvården var en viktig satsning som Alliansregeringen genomförde. Vi vet att den hade stor effekt på ett av de största problemområden som finns inom svensk sjukvård, vårdköerna. Kömiljarden gav statliga pengar till de regioner och landsting som fokuserade sig på och lyckades med att korta sina vårdköer. Den var ett viktigt styrinstrument för att styra mot bättre vård flöden och bättre tillgänglighet. Det var inte ett generellt stöd utan ett riktat stöd till de som lyckades med uppdraget. En reform som visade sig ha goda resultat. Före reformen var det ex inte ovanligt med väntetider på 3 år för behandling av gallsten eller 2 år för behandling av ljumskbråck.

Den s.k. ”tillgänglighetsmiljarden” du och din (S)-märkta regering infört i stället, tillför landstingen lika mycket pengar men utan de krav som överenskommelserna om kömiljarden innebar. I stället fördelas pengarna i förhållande till de enskilda landstingens folkmängd.

Landstingen ska fortfarande rapportera om hur tillgängligheten i vården utvecklas, men det finns inte längre en koppling mellan resultatet och tilldelning av statliga pengar. Regeringens modell med pengar utan krav på resultat, leder nu till att köerna till vården ökar. I Örebro, (S)-styrt sedan mannaminne, stiger nu köerna till nya rekordnivåer.

Det kan inte vara rimligt att man för att säkra tillgängligheten till vården ska behöva skaffa sig speciella tilläggsförsäkringar. Kömiljarden var en reform med syfte att ge extra resurser för att styra mot korta väntetider. Nu lägger regeringen istället ut statliga pengar till regioner och landsting utan att för den skull kräva att väntetiderna beaktas.

Långa köer till sjukvården är inte bra för de som väntar, de får vänta onödigt länge på nödvändig vård. Det är inte bra för samhället när människor tvingas vänta på vård och behandling och inte snabbt kan komma tillbaks till jobb och arbetsliv. Det är inte heller bra för sjukvården när tid och kraft måste läggas på att hantera köer av missnöjda och väntade patienter. Så tryck på dina partikamrater Gabriel Wikström, för att korta köerna till vården. För det finns ingen anledning att den som behöver vård och behandling i Örebro län ska behöva vänta längre på vård än i andra delar av landet.

Lotta Olsson, riksdagsledamot (M)

Ola Karlsson, oppositionsråd (M), Region Örebro län

Sänk skatten på kärnkraft ; KT och NWT 12 feb 2016


Örebro Län behöver bättre villkor för industrin. Svensk industri var avgörande för framväxten av det moderna Sverige och fortsätter att vara viktig i bygget av ett starkare Sverige framöver. Såväl företag som hushåll måste därför kunna räkna med en trygg tillgång till energi.

Sveriges elproduktion vilar på tre ben och är i huvudsak koldioxidfri. Sverige är det land i EU som har högst andel förnybar energi. Samtidigt är vår elförsörjning hotad. Kärnkraften är hårt prövad av låga elpriser och hög beskattning. Om inget görs riskerar bortåt hälften av svensk elproduktion att stängas ned inom loppet av några år.

Under de senaste åren har det även förts en politisk debatt om att minska produktionen av vattenkraften. Det fungerar inte om vi i Sverige samtidigt möter utmaningar kring hot om stängd kärnkraft och osäkra förutsättningar för framtida investeringar. Dessutom är regeringen djupt splittrad i synen på vattenkraften.

Stefan Löfven pratar om betydelsen av svensk industri. Trots detta höjde han den så kallade effektskatten för kärnkraft förra året. En kortsiktig lösning på regeringens finansieringsbehov har nu blivit ett långsiktigt problem för jobbskapandet i Örebro Län. Sammantaget höjer regeringen skatterna på jobb och företagande med 150 miljarder kronor över de kommande fyra åren.

Moderaterna har presenterat en serie av lösningar för att stärka den svenska energiförsörjningen. Samtidigt har regeringen inte förmått presentera en enda lösningar vad gäller energifrågan.

Därför vill vi:

  1. Effektskatten på kärnkraft bör sänkas snarast möjligt. Ett minimum är vårt tidigare förslag på 250 miljoner.
  2. Man bör se över om effektskatten kan avskaffas helt på sikt förutsatt att det går att hitta en ansvarsfull finansiering som inte slår mot jobben, industrin eller hushållen.
  3. Vattenkraften bör prioriteras med en strategi för hur vattenkraftsproduktionen kan stärkas och få utökad effekt. Även hur Sverige kan leva upp till EU:s vattendirektiv utan att produktionen av vattenkraft äventyras.

Det övergripande målet bör vara att Sverige ska ha den trygga elförsörjning som är nödvändig för jobb och företagsamhet. Vi måste säkra förutsättningarna för att industrin ska kunna skapa jobb i Sverige under lång tid.

Lars Hjälmered (m)

Energipolitiska talesperson och vice ordförande i riksdagens näringsutskott

Lotta Olsson (m)

Riksdagsledamot Örebro Län

Sveriges soldater har ont om kängor och krut; Arboga Tidning 25 jan 2016


Försvarsmaktens logistik är en helt avgörande faktor för Sveriges försvarsförmåga. För att kunna verka i såväl fred som krig måste saker som anskaffning, drift och underhåll fungera. I förra veckan var vi moderater på besök på Försvarsmaktens centrallager (FMCL) i Arboga för lära oss mer om logistikprocessen och föra bra samtal.

FMCL fungerar främst som ett inleveransförråd där stora delar av försvarets materiel passerar på sin väg ut till förband och förråd ute i landet, men även till de soldater och sjömän som befinner sig ute på internationell insats. I Arboga utförs kvalitetskontroll och underhåll på försvarets materiel, vilket betyder att det ofta är här som eventuella brister uppmärksammas och åtgärdas.

Den senaste tiden har vi kunnat läsa om att det råder brist inom det svenska försvaret på så grundläggande materiel som kängor och ammunition. Att det förhåller sig på det här sättet är oacceptabelt och något som drabbar den enskilde soldaten, och i förlängningen även påverkar Sveriges försvarsförmåga negativt eftersom det försvårar genomförandet av utbildning och övningar.

Utöver de problem som finns här och nu med till exempel personlig utrustning står försvaret inför stora utmaningar framöver, särskilt efter 2020, när stora anskaffningar av försvarsmateriel väntar. Det gör att vi måste se över hela materiel- och logistikförsörjningen så att den fungerar optimalt.

Därför analyserar nu en materiel- och logistikutredning dels hur anskaffningsprocesserna kan bli bättre, och dels hur de stora materielbehoven i framtiden kan lösas. Vi moderater kommer att peka på behovet av att finna lösningar som fungerar. Ett intressant exempel är den finska lösningen där en privat aktör ingått partnerskap med staten för att sköta logistiken. Dessutom ser vi också ett behov av att stärka den svenska upphandlingskompetensen för att anskaffningen ska bli så bra som möjligt från början.

Förbättringar av försvarslogistiken är en av många åtgärder för att stärka det svenska försvaret i en orolig tid. Det arbete som utförs i Arboga och vid andra logistiknav i Sverige är avgörande för vår förmåga att försvara landet.

Hans Wallmark (M)

Lena Asplund (M)

Jan R Andersson (M)

Lotta Olsson (M)

Ledamöter i riksdagens försvarsutskott

 

Anders Röhfors (M)

Oppositionsråd Arboga